Ulf Kristersson är en av Sveriges mest omtalade politiker och sedan hösten 2022 landets statsminister. Många undrar vad han egentligen tjänar och hur hans privatekonomi ser ut. Här går vi igenom lönen, förmögenheten och de siffror som faktiskt går att belägga öppet.
Statsministerposten är en av de mest genomlysta i landet, och arvodet publiceras varje år. Vi tittar närmare på hur beloppet bestäms, vad som ingår utöver själva lönen och hur ekonomin ser ut för en person som gått hela vägen från fotoförsäljare till regeringschef.
Så mycket tjänar Ulf Kristersson
Lönen är den siffra de flesta letar efter, och den är offentlig. Från och med den 1 juli kommer han att få 211 000 kronor före skatt, och höjningen innebär 84 000 kronor mer på ett år. Det är en tydlig ökning jämfört med tidigare nivåer.
Tidigare låg arvodet på 204 000 kronor i månaden, så ökningen märks tydligt i lönekuvertet. Skillnaden på 7 000 kronor per månad kan verka liten, men sett över ett helt år blir det en summa som få vanliga löntagare kan matcha i procentuell utveckling.
Beloppet motsvarar drygt 2,5 miljoner kronor per år före skatt, vilket gör statsministern till en av de bäst betalda inom hela den offentliga sektorn. Trots det är han långt ifrån ensam på lönetoppen, eftersom flera chefer i statliga bolag tjänar betydligt mer än så.
Vem bestämmer statsministerns arvode?
Lönen sätts inte av regeringen själv, utan av en fristående nämnd. Statsrådens arvoden höjs den 1 juli efter beslut av Statsrådsarvodesnämnden, som på riksdagens uppdrag bestämmer statsrådens arvoden och avgångsersättningar. Det gör systemet transparent och skyddar det mot politiska påtryckningar.
Att en fristående nämnd sköter besluten är viktigt av en enkel anledning. Om ministrarna själva fick sätta sina egna löner skulle förtroendet snabbt urholkas. Genom att lägga ansvaret hos en oberoende instans undviker man misstankar om att politiker skor sig på skattebetalarnas bekostnad.
Nämnden fattar beslut varje år, och besluten väcker återkommande debatt om vad som är rimligt. Varje juni presenterar Statsrådsarvodesnämnden sina beslut om nästa års arvoden, och varje gång väcker siffrorna debatt: är det rimligt? Är det för högt, eller för lågt givet uppdragets tyngd?
De övriga ministrarnas löner
Statsministern tjänar mest i regeringen, men skillnaden mot de andra är inte enorm. Även ministrarna får glada besked i lönekuverten, och deras löner går från 161 000 kronor till 166 500 kronor. Det gäller tunga namn som finansministern och övriga statsråd i regeringen.
Löneökningarna följer samma mönster för hela regeringen. Höjningarna motsvarar en ökning med runt 3,4 procent. Att skillnaden mellan statsministern och de andra ministrarna hålls relativt liten är en medveten del av hur ersättningssystemet är uppbyggt i Sverige.
Tanken bakom det är att markera att regeringen arbetar som ett lag. Alla statsråd bär ett stort ansvar, även om statsministern har det yttersta. En liten skillnad i arvode speglar den principen och gör att ingen enskild minister känner sig kraftigt undervärderad jämfört med de andra.
Lönen i ett längre perspektiv
Även om siffrorna låter höga har utvecklingen faktiskt varit ganska måttlig sett över tid. Sedan 2010 har arvodet ökat med ungefär 64 000 kronor i månaden, en nominell ökning på cirka 46 procent på 15 år, och den svenska medellönen har under samma period ökat i liknande takt.
Det betyder att statsministerns lön i praktiken inte dragit ifrån vanliga löntagare särskilt mycket. År 2022 representerade statsministerlönen ungefär 4,9 medianlöner i Sverige. Kopplingen mellan toppolitikernas ersättning och den vanliga svenskens plånbok har alltså hållits någorlunda stabil.
Jämför man med andra länder framstår den svenska modellen som återhållsam. I flera stater tjänar regeringscheferna avsevärt mer i förhållande till sina medborgares inkomster. Sverige har historiskt hållit en linje där toppolitikernas löner ska vara höga men inte provocerande, för att bevara folkets förtroende.
Förmåner, bostad och förmögenhet
Arvodet är bara en del av bilden, eftersom uppdraget kommer med flera förmåner. Arvodet är inte hela bilden, och till statsministerns uppdrag hör ett antal förmåner som sällan räknas med, däribland Sagerska huset som är statsministerns officiella tjänstebostad i centrala Stockholm. Privat bor han dock kvar i sitt hem.
Utöver bostaden ingår tillgång till tjänstebil med chaufför, säkerhetsskydd dygnet runt och praktiskt stöd som underlättar ett krävande uppdrag. Dessa förmåner är inte lön i vanlig mening, men de har ett tydligt ekonomiskt värde som sällan syns i den offentliga debatten om siffrorna.
Kristersson har en bakgrund som gör hans ekonomi ovanlig för en yrkespolitiker. Han har arbetat som kommunikationsdirektör på det börsnoterade IT-konsultföretaget Connecta/Adcore innan han återvände till politiken. Åren i näringslivet gav sannolikt en stabilare privatekonomi än många kollegor har.
Vägen från fotoförsäljare till regeringschef
Ulf Kristerssons resa säger en del om hur hans ekonomi formats över tid. Han har haft flera olika roller genom livet, från tidiga jobb till toppositioner inom både politik och näringsliv. Den blandade bakgrunden skiljer honom från många kollegor som ägnat hela sitt yrkesliv åt partiarbete.
Åren utanför politiken har gett honom erfarenhet av att leda organisationer och hantera ekonomi på nära håll. Den kunskapen har han sedan tagit med sig tillbaka in i det politiska livet. Det är en resa som visar att vägen till statsministerposten kan gå via helt olika håll.
